FORSKNING & FAKTA

URSPRUNG I JAPAN

I japansk kultur och shintoreligion finns sedan århundranden en nära relation med just natur och skog, begreppet Shinrin Yoku (skogsbad) föddes 1982 i samband med att skogsmedicin fick ökat fokus.

Prof. Yoshifumi Miyazaki (Chiba University) och Dr. Qing Li (Nippon Medical School), de personer som kanske betytt mest för utvecklingen av skogsmedicin, har varit med från start och de forskar fortfarande i ämnet. I samband med att forskningen gått framåt har japanska myndigheter anlagt Shinrin Yoku vandringsleder och så kallade ”Forest Medicin Bases” på olika platser i landet som reserverats specifikt för skogsbad, de är därmed skyddade från avverkning o. dyl. Dessa skogsområden är rika på arter som ädelcypress, japansk tall och ceder. I nuläget har japanska staten hunnit färdigställa ca 80 skogsleder för skogsbad över hela landet vilka besöks av ca 5 miljoner människor varje år.


Doktor Qing Li menar att det är fytoncider som träd och växter avger när de ”andas ut” som påverkar människan.

Fytoncidernas egentliga uppgift är att skydda träden mot skadedjur och sjukdomar, vad man vet så här långt. Japansk forskning har också visat att så kallade natural killer cells (NK), en sorts vita blodkroppar som är en viktig del av kroppens immunförsvar, kraftigt ökar i antal vid skogsvistelse. Många av de japanska studierna fokuserar på fysiologiskt mätbara nivåer av ämnen i exempelvis blod och saliv samt EKG.  Effekterna har visat sig mätbara upp emot 1 månad efter en skogsvistelse.

Enligt amerikansk forskning kan man påvisa att vistelse i skogen kan stärka kreativitet och problemlösningsförmåga med 50%.

Rachel och Steven Kaplan, professorer i miljöpsykologi vid University of Michigan har kunnat påvisa att naturen har en förmåga att stärka vår förmåga till riktad uppmärksamhet, den sorten som behövs för skola och arbete. Även svenska forskare har i studier kunnat visa att vår koncentration och tankeförmåga förbättras när vår hjärna får återhämtning i naturen. Att även mikrober (Mycobacterium vaccae) i skogens jordlager och vattenjoner i skogens vattendrag kan gynna vår hälsa har kunnat styrkas av en del internationella  forskare.

SPRIDNING ÖVER VÄRLDEN OCH VIDARE FORSKNING

Forskningen om skogens påverkan på människor har tagit stora kliv framåt och därmed också fått intresset över hela världen att öka.

Japanska INFOM är en motor inom den internationella skogsmedicinska forskningen. Shinrin Yoku har idag en stark plats i den japanska hälso- och sjukvården och många japanska företag använder skogsbad som friskvårdsinsats för sin personal. Intresset för Shinrin Yoku har sedan spridit sig vidare till USA, Europa och övriga världen.

Våren 2020 startade Scandinavian Nature and Forest Therapy Institute (SNFTI) den första utbildningen på svenska för blivande skogsbadguider. Det var denna grupp som jag själv anmälde mig till och vi blev därefter första kullen SNFTI skogsbadsguider som stolta flög ut ur boet. Det pågår även en del forskning i Sverige bland annat på SLU (Statens Lantbruksuniversitet) och på Linné universitetet där fokus är på natur och växters inverkan på vår hälsa.

Allt fler länder har börjat ta naturens positiva hälsoeffekter på större allvar. Forskningsresultat bekräftar mer och mer det människor subjektivt kanske bara trott och upplevt vid vistelse i skogen. I snabb takt utvecklas och forskas det på friskvård och rehabiliteringsformer där skog och natur inkluderas. Och förhoppningsvis kan vi se fram emot att vårdcentraler som är måna om att vara i framkant, erbjuder ”Natur på Recept”.

FORSKNINGSRESULTAT ÖVER VÄRLDEN VISAR ATT SKOG PÅVERKAR MÄNNISKOR GENOM ATT:
  • Sänka blodtrycket
  • Minska stress/ sänka kortisolnivå
  • Minska blodsockernivå
  • Förbättra koncentration och minne
  • Stämningshöjare, minskar oro och ångest
  • Öka känslan av energi
  • Boosta immunförsvaret
  • Öka självmedkänsla
  • Förhöja smärttröskel
  • Förbättra sömnkvaliteten
  • Stärka Immunförsvaret


VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR VI VISTAS I SKOGEN?

Doktor Qing Li menar att det är fytoncider som träd och växter avger när de ”andas” som påverkar människan.

Fytonciderna har även som uppgift att skydda träden mot skadedjur. Forskning har visat att så kallade NK, natural killer cells, en sorts vita blodkroppar som är en viktig del av kroppens immunförsvar, ökar i antal vid skogsvistelse. Många av de japanska studierna fokuserar på fysiologiskt mätbara nivåer av ämnen i exempelvis blod och saliv samt EKG.  Effekterna har visat sig mätbara upp emot 1 månad efter en skogsvistelse. Forskning runt om i världen har påvisat att blodtryck, puls och halten av stresshormon dvs. kortisol sjunker även efter en kortare stund i skog samt att kroppens egna lugn- och rosystem aktiveras.


BOKTIPS
  • Qing, Li: Shinrin-Yoku The Art and Science of Forest-Bathing, How trees can help you fund health and happiness, Penguin Life, 2018
  • Miyazaki, Yoshifumi: Shinrin-Yoku, Bli lugn och harmonisk med natur– och skogsterapi, Tukan förlag 2018
  • Plevin, Julia: The healing magic of Forest bathing, Ten speed press 2019
  • Wohlleben, Peter: Trädens hemliga liv, Norstedts 2015